Om Nepal

Nepal är en tredjedel så stort som Sverige och ligger på Himalayas sydsluttning ned mot den indiska slätten. I nord-sydlig riktning sträcker sig landet bara omkring 20 mil men höjdskillnaden är enorm; från världens högsta punkt på Mount Everest 8 848 meter över havet (m ö h) till endast 60 m ö h. Nepals cirka 30 miljoner invånare utgör en komplex blandning av folkgrupper som definieras efter etnicitet, kast, språk och till viss del religion, geografisk hemvist och social samhörighet. Nepal räknas till ett av världens fem fattigaste länder.

Nepal är sedan 2008 en republik. Dessförinnan var Nepal ett kungadöme. Det kom dock att dröja ända till september 2015 innan den nya författningen blev klar. Den nya författningen föreskriver att Nepal är en sekulär, federal stat med sju provinser. 

Nepal var fram till och med 2006 officiellt en hinduisk stat, den enda i världen. Nu är det en sekulär (icke-religiös) nation. 81 % av befolkningen räknar sig som hinduer, medan 9 % är buddhister och 4 % är muslimer. 3 % bekänner sig till kirat (en inhemsk religion med hinduistiska influenser) och knappt 1,5 % till kristendomen.

Enligt statistik från 2011 års folkräkning talades det då 123 olika språk i Nepal. Efter nepali är engelska det språk som är mest utbrett. En stor andel av invånarna, oavsett socioekonomisk status eller läskunnighet, har kunskaper i språket, som används bland annat inom utbildning, handel, turism och massmedia. I grundskolan introduceras det i årskurs fyra och är ett obligatoriskt ämne. Det finns ett stort antal skolor med engelskspråkig undervisning. Uppfattningen i samhället är att engelskan är ett viktigt och prestigefyllt språk, och att det endast är de allra fattigaste som sätter sina barn på nepalispråkiga skolor. Skolväsendet i Nepal är eftersatt och nästan vart tredje barn slutför aldrig det första femåriga stadiet. Det är vanligt att barn är tvungna att vara hemma och hjälpa till med försörjningen istället för att gå i skolan. Enligt statistik från 2014 var då 57% av befolkningen läskunnig. Läskunnigheten är större bland män (71%) än bland kvinnor (47%).

Fakta huvudsakligen hämtade från Landguiden Utrikespolitiska Institutet